Habitability – lokala samhällens eget verktyg för livskrafts- och hållbarhetsanalys

Habitability-mätarna, som utvärderar livskraften och hållbarheten i skärgårdssamhällen, har ursprungligen utvecklats på åländska Kökar med syfte att stärka bobarheten i lokalsamhället året runt. Idén till verktyget kom, enligt dess utvecklare Christian Pleijel, av insikten om att inga existerande mätare kunde tillämpas som sådana i en skärgårdskontext och att det var viktigt, för att kunna säkerställa bobarheten i skärgårdssamhällen, att vidta åtgärder för att unga inte ska flytta från och för att det ska flytta nya invånare till orten. Grundtanken har varit att ”vårt lokalsamhälle bör vara bobart för att det ska kunna vara hållbart”.

Datainsamling och -analys i form av medborgarforskning

I praktiken är Habitability en metod som baserar sig på datainsamling och -analys, dvs. medborgarforskning, som invånarna i ett skärgårdssamhälle själva genomför. Fördelen med medborgarforskningen kan sägas vara att det tack vare invånarnas starka kännedom om lokala förhållanden är också möjligt att få fram dold kunskap. Dessutom stärker metoden gemenskapen och motiverar invånarna att utveckla sin egen hembygd, förklarar Mia Henriksson från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.

Habitability-verktyget består av sju olika delområden, som utgör självständiga helheter: platsens identitet, ekosystem, färskvatten, energi, lokal ekonomi, offentlig service och välmående människor. Eftersom alla öar är olika kan man bland delområdena, eller bland indikatorerna inom dem, välja ut de lämpligaste utgående från förhållandena i det egna ösamhället.

Habitability-verktyget består av sju delområden, som i sin tur innehåller sammanlagt 45 indikatorer. Slutresultatet blir en bobarhetscirkel som visar ösamhällets svagheter, styrkor och eventuella utvecklingsbehov.

För analysen är det bra att ha en koordinator, som ser till att analysen framskrider och att resultaten samlas in. Arbetet kan också delas upp genom att utse en arbetsgrupp för utvärdering av varje delområde. Det är viktigt att involvera olika berörda parter i lokalsamhället. Arbetet förutsätter också finansiering, och ett flertal analyser har finansierats av Leader-grupper.

Utgående från analysen är det naturligt att identifiera lokala utvecklingsbehov. Metoden används därför bland annat i medelsansökningar för olika projekt och i strategiarbete.

På Kimitoön ger Habitability ramar för ny sockenplan

Västanfjärds byaråd på Kimitoön har redan genomfört en bobarhetsanalys med syfte att utarbeta en ny sockenplan, berättar Mats Nurmio och Ann-Sofi Österberg-Aikio. Utifrån bobarhetsanalysen har man kartlagt ”hur det är att bo på området just nu” och ”hur området kan göras ännu attraktivare”. Datainsamling och -analys har genomförts i samarbete med bybor och andra berörda parter. En öppen invånarenkät upplevdes som en värdefull metod för datainsamling. Därutöver upplevdes själva processen som lika viktig som slutresultaten. Idéerna som kom upp under processens gång skrevs också ned med tanke på det fortsatta arbetet på området. Utöver invånarenkäten kan man vid datainsamling använda sig av köptjänster och examensarbeten. Då behöver diskussionerna inledas i god tid, så att det kan reserveras tillräckligt med tid för hela processen.

Tillämpning av verktyget på landsbygdsområden i Fastlandsfinland väcker intresse

I kommentarerna i anslutning till webbinariet hördes också ministeriers och by- och Leader-aktörers syn på huruvida verktyget också kan tillämpas på områden utanför skärgårdsområden, dvs. på landsbygdsområden i Fastlandsfinland.

Konsultativ tjänsteman Mikko Härkönen från Arbets- och näringsministeriet ansåg att det skulle vara fint om metoden kunde tillämpas även bredare i olika landsbygdssamhällen. Med hjälp av verktyget som analyserar det aktuella läget och utvecklingsmöjligheterna på ett visst område är det naturligt att upptäcka utvecklingsbehov och inleda arbetet för att åtgärda dem. I sitt anförande betonade Härkönen att ”det viktigaste är det som görs efter analysen”.

Verksamhetsledaren för Finlands Byar rf, Aleksi Koivisto, talade om att det redan nu används delvis samma mätare varje gång Årets by ska utses, och därför kan Årets byar eventuellt vara en naturlig målgrupp, när metoden utvecklas för landsbygdssamhällens behov i Fastlandsfinland. Koivisto upplevde medborgarforskningen, som engagerar lokalsamhället, som ett både fascinerande och utmanande angreppssätt. När det metoden tillämpas är det viktigt att försäkra sig om att aktörerna inte jobbar enbart inom sin egen bubbla, utan kunskapen ska också spridas vidare, tas upp i medierna och nå beslutsfattarna.

Specialexpert Laura Jänis från Jord- och skogsbruksministeriet upplevde Habitability som ett inspirerande verktyg, som med fördel kan spridas ut i landsbygdsområden i samarbete med och med finansiering av Leader-grupper. Åtminstone tre olika Leader-grupper har också redan genomfört Habitability-analyser inom sitt verksamhetsområde. Det är också värt att notera att Habitability- och Leader-metoderna i hög grad utgår från samma principer: förankring i lokal- och civilsamhället, utveckling av byar och nätverksbaserat arbetssätt. Enligt Jänis kan verktyget användas också i Leader-gruppernas egen strategiska utveckling.

Byaombudet Mervi Lintunen från Järvi-Suomen Kylät (’Byarna i Insjöfinland’) berättade att man inom Södra Savolax lämnat in en Leader-ansökan för att utveckla byarna i Nyslott och Enonkoski. Lintunen ser det som en styrka att verktyget är invånarfokuserat. ”Invånarna kommer med väldigt många fina idéer, och det behövs en kanal för gemensam diskussion och samarbete för att jobba vidare med dem.”

Webbinariet avslutades med ett anförande av Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare Antonia Husberg, som betonade att det är en av landsbygdspolitikens uppgifter att utveckla verktyg som främjar utvecklingen av lokalsamhällen, vilket Habitability-verktyget kan anses göra. Verktyget har beröringspunkter också med identifiering av konsekvenser som olika beslut har för landsbygden, som likaså är en metod som engagerar lokalsamhället. I sitt anförande konstaterade Husberg att bobarhetsanalysen också kan användas vid utveckling av sådana konsekvensanalyser. Det skulle vara fint om Habitability på en bredare front kunde tas i bruk vid utveckling av byar och kommuner och om metoden kunde ge fritt tillgängliga data till stöd för nationellt beslutsfattande. ”Verktyget har goda förutsättningar att skapa mervärde för utvecklingen av landsbygds- och skärgårdsområden.”

Länk till webbinarieinspelning och -material: Webbinariet: Habitability – verktyg för livskraftiga och hållbara landsbygdssamhällen? | Åbo Akademi (abo.fi)

Länk till Handbok i bobarhet:

Handbok i bobarhet | Åbo Akademi (abo.fi)

Text: Mari Kattilakoski, Tiina Saaresranta, Tarja Lukkari

Översättning från finska till svenska: Niklas Ollila, Åbo Akademi