Nedmonteringen av 2G och 3G näten påverkar medborgarnas säkerhet – situationen måste korrigeras

Fungerande telefon- och datakommunikationsförbindelser är en nödvändighet i det finländska samhället och kompromisser däri kan inte tillåtas. Digitaliseringen framskrider inom alla delområden av samhället, men försätter människor som bor i olika områden i ojämlik ställning.

Digitaliseringen ger fördelar i ordnande av tjänster och för boende, arbete, företagande och utvecklingen av näringsverksamheten särskilt på glesbygden och i områden med långa avstånd. Digitaliseringen baserar sig på tillförlitliga datakommunikationsförbindelser (bredband och mobil). Fungerande förbindelser skapar jämlikhet mellan olika områden och möjliggör multilokal och platsoberoende verksamhet. Utöver fungerande förbindelser behövs digitala tjänster som ger användarna mervärde. (bl.a. Hantula & Värilä 2022.)

På senare tid har man i den offentliga debatten lyft fram effekterna av avvecklandet av 2G- och 3G-näten på säkerheten i glesbygdsområdena. För närvarande är oron över hörbarheten och funktionaliteten hos de 4G- och 5G-mobilnät som baserar sig på optiska fiberförbindelser stor och man är rädd att det kommer att bli svårare att få fungerande och snabba mobila förbindelser. Det blir svårare att ringa nödsamtal när det inte finns ett heltäckande nät. De flesta system för säkerhet, styrning av bilar och hus samt produktionssystem inom jordbruket kan sättas ur spel utan 2G- och 3G-nät. De flesta operatörer håller på att köra ner 3G-nätet före utgången av 2024. I östra Finland har avvecklingen av 3G-nätet försämrat människors normala kontakter och direkt påverkat tryggheten i vardagen.

Regeringen beslöt den 7 december 2023 att ändra koncessionerna för 2G-nät. Teleföretagen är skyldiga att upprätthålla 2G-teknik fram till utgången av 2029. Därefter kan företagen om de så önskar ta i bruk nyare tekniker i de frekvensområden som nu reserverats för 2G-teknik (Statsrådet.fi; 7.12.2023).

Enligt Bilbranschens informationscentral har nödsamtalssystemet eCall, som är obligatorisk utrustning i bilar sedan 2018, i enlighet med gällande EU-reglering endast kunnat använda sig av 2G- och 3G-nät, så avvecklingen av 2G-nätet skulle till största delen hindra eCall-applikationernas funktion. Om de obligatoriska eCall-systemen i praktiken måste uppdateras i de bilar där de redan används, skulle bilägarna påföras kostnader. För bilar med de nuvarande 2G- och 3G-baserade eCall-systemen kan första registreringen genomföras fram till slutet av 2026.

Cirka 68 procent av Finlands areal är glesbefolkad och cirka 5 procent av finländarna bor stadigvarande i dessa områden. En multilokaliserad befolkning (deltidsboende och fritidsboende samt turism) förändrar denna konstellation så att det på de flesta ställen under högsäsong kan finnas mångdubbelt med folk jämfört med den fasta bosättningen. Glesbygden omfattar också landsbygdslika skärgårdsområden. Det är viktigt att se till att det finns förbindelser från dessa områden vid behov.

Nätverket för säkerheten i glesbygdsområden (Harvaturva) och landsbygdspolitiska rådet (MANE) förutsätter att det görs omfattande konsekvensbedömningar av avvecklingen av 2G- och 3G-näten och att man snabbt fattar hållbara beslut för framtiden. Det rekommenderas starkt att minimihastigheten för en ändamålsenlig internetförbindelse enligt förordningen (888/2021) kontrolleras och höjs till minst 10 Mbit/s.

Dessutom rekommenderas starkt att mobiloperatörerna uppdaterar sina anvisningar om att abonnemanget ska fungera på minst en plats i hemmet eller på företagets verksamhetsställe så att det motsvarar dagens digitala samhälle.

Landsbygdspolitiska rådet och nätverket för säkerheten i glesbygdsområden uppmuntrar alla berörda parter att kontakta Traficom på www-adressen https://www.traficom.fi/sv/kontaktblankett-jag-far-inte-nagot-abonnemang samt organisationer och kommuner i landsbygdsområdena att dela information om kontaktmöjligheten.

Lisätietoa kannanottoon liittyen

Maaseutupolitiikan neuvosto on hyväksynyt kannanoton kokouksessaan 30.10. MANEn jäsenet liikenne- ja viestintäministeriöstä ja valtiovarainministeriöstä eivät ottaneet asiaan kantaa.