Landsbygdspolitiska rådets sekretariat: Korrigeringsmanöver i skolnätverkspolitiken!

Ställningstagande , Landsbygdspolitiska rådets sekretariat , Nyheter
barn

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat förutsätter att regeringen skrider till åtgärder för att trygga och utveckla ett barnvänligt närskolenätverk. Rådets sekretariat efterlyser objektiv information om dels verkliga kostnader på kommunal och nationell nivå förorsakade av skolnedläggningar dels effekterna av nedläggningarna på barnens sociokulturella rättigheter och välmående, i synnerhet gällande barn bosatta i landsbygdsområden.

- Befolkningsutvecklingen och den kommunala ekonomin förutsätter att det i kommuner och städer förs en diskussion om livskraft, bredare än frågan om närskolenätverket, säger Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare och sekretariatets ordförande Christell Åström.

- Det är alarmerande, att även närskolor i livskraftiga byar läggs ner i förväg, betonar Åström och konstaterar att kortsiktig lösningar kan ha negativ inverkan på såväl barnens och ungdomarnas rättigheter och välmående som ortens dragnings- och hållkraft.

Över 93 prosent av nerläggningarna i närskolenätverket har riktats till barn som är bosatta på landsbygden. Landsbygdspolitiska sekretariatet efterlyser att konsekvensbedömning av effekterna på landsbygden, så kallad landsbygdssäkring, görs utöver barnkonsekvensbedöming samt att invånare och samfällen delaktiggörs i beredningen som berör förutom närskolenätverket även den lokala livskraften.

- Konsultföretagens starka ställning i skolnätverkspolitiken måste ifrågasättas, framåller specialsakkunniga Mari Kattilakoski vid Lansbygdspolitiska rådets nätverk för medborgarverksamhet och välmående (KAHVEE), Itä-Suomen yliopisto, och poängterar att nedläggningsbeslutens effekter på barnens inlärning, hälsa och välbefinnande varken följts upp eller utvärderats (läs mer: Yle 13.9.).

- Gallringen i närskolenätverket har motiverats och motiveras med inbesparingar. Skolnedläggningarnas inbesparingar har dock inte realiserats i och med att det finns uppgifter om att grundskoleundervisningens kostnader per elev har under åren 1995-2014 ökat med sammanlag 113 procent, för andra stadiets yrkesutbildning med 59 procent och för gymnasiet med 88 procent, framhåller Kattilakoski.

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat understryker informationsbehovet och därtill behovet av brett nationellt försök för pkatsoberoende nätundervisning, lärocenterundervisning samt mobil undervisning. Modell finns att hämta från exempelvis nätundervisningsförsöket mellan Eskola byskola i Kannus och Porlom byskola i Lappträsk. Sekretariatet konstaterar även att närskoletillägget bör lyftas upp på den politiska agendan och bör tas i beaktande i statsandelsreformen.

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat förutsätter omfattande åtgärder både lokalt och nationellt för att råda bot på den ohållbara situationen samt understryker de politikrekommendationer som Landsbygdspolitiska rådet publicerat i samband med sitt ställningstagande tidigare i år (8.4). Läs mera här.

Tilläggsuppgifter:

Christell Åström, Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare, tfn. 029 516 2030
Mari Kattilakoski, specialsakkunnig, Landsbygdspolitiska nätverk för medborgarverksamhet och välmående, tfn. 050 449 4896