Landsbygdspolitiska rådet: Servicen och delaktigheten på landsbygden bör tryggas i de nya välfärdsområden

Beaktande av lokala förhållanden i centrum för inledandet av välfärdsområdena

Landsbygdspolitiska rådet betonar kännedomen om de lokala förhållandena och beaktandet av dem i de nya välfärdsområdenas beslutsfattande, strategiarbete och framtida verksamhet. För regelbunden kartläggning av invånarnas välfärd och servicebehov bör resurser reserveras och uppgifter samlas in och analyseras också utifrån stads- och landsbygdsområdens klassificering som är oberoende av förvaltningsgränser. Endast på detta sätt kan man på ett genuint sätt identifiera välmående och servicebehoven hos befolkningen som bor på olika typer av områden samt säkerställa att invånarna är jämlika. Landsbygdspolitiska rådet påpekar att i synnerhet informationen om befolkningen på glesbygden lätt går förlorad i statistiska medeltal.

Landsbygdspolitiska rådet förutsätter att konsekvenserna för landsbygden identifieras och beaktas i riktlinjerna för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningstjänsterna.

• livskraften i landsbygdsområden utanför stadsområdena (klassificering av stads- och landsbygdsområden, SYKE 2018),
• avstånd och trafikförbindelser till tjänsterna,
• faktiska möjligheter att ta sig fram till tjänsterna,
• möjligheterna att använda digitala tjänster och tillgången till dem samt
• invånarnas och sammanslutningarnas faktiska och lika möjligheter att påverka utvecklingen av välfärdsområdets tjänster.

Välfärdsområdena har eget ansvar för planeringen av tjänsterna och i och med kundorienteringen och en helhetsbetonad bedömning är det viktigt med både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Rådet anser det vara särskilt viktigt att man vid planeringen, utvecklingen och utvärderingen av tjänsterna stärker landsbygdsbefolkningens delaktighet med beaktande av den regionala dimensionen och de lokala specialfrågorna kring välfärd. Genom att landsbygdssäkring tas i bruk vid beredningen av välfärdsområdena främjas en likvärdig behandling av dem som bor på landsbygden samt uppnåendet av reformens mål på ett regionalt jämlikt sätt.

Landsbygdspolitiska rådet konstaterar att landsbygdssäkring är en metod för konsekvensbedömning som genomför principerna för delaktiggörande planering. Genom den kan man öka dialogen mellan olika parter i planeringen av landsbygdsområden och förbättra beaktandet av landsbygdens särdrag vid omställningar. Genom att nyckelaktörerna görs delaktiga i exempelvis bedömningen av konsekvenser av förändringar i servicenätet för landsbygden kan man skapa en helhetsbild av hur utvecklingen påverkar invånarna och lokalsamhällena på landsbygden samt företagen och kommunerna, även med beaktande av deltidsboende i landsbygdskommunerna. Syftet med landsbygdssäkring är att stärka de positiva effekterna på landsbygden och förebygga de negativa effekterna. Mer information om metoden finns att få på nationella landsbygdspolitikens informationssida (på finska: maaseutupolitiikka.fi) samt av specialsakkunniga inom den nationella landsbygdspolitiken.

Räddningsväsendets tjänster bör tryggas inom hela välfärdsområdet

Landsbygdspolitiska rådet anser det vara viktigt att räddningsväsendets tjänster tryggas i hela välfärdsområdet. Rådet efterlyser ett friktionsfritt och fungerande samarbete mellan akutvården, räddningsväsendet, polisen, Gränsbevakningsväsendet och det civila samhället. Fungerande säkerhetstjänster ska tryggas och responstiderna hållas på en skälig nivå också i glesbygden.

Landsbygdspolitiska rådet konstaterar att avtalsbrandkårerna är en nationellt betydande del av räddningsväsendet och på landsbygden nödvändiga för ordnandet av räddningsväsendets tjänster. Rådet efterlyser säkerställandet av avtalsbrandkårernas existens och verksamhetsförutsättningar. Över hälften av de nationella brandstationerna är i avtalsbrandkårernas användning. Det är viktigt att se till att det i avtalsbrandkårerna finns tillräckligt med larmdugliga medlemmar.

Landsbygdspolitiska rådet konstaterar att kommunerna och organisationerna har en central roll när det gäller att upprätthålla och främja säkerheten i vardagen på landsbygden. Också byarnas räddningsgrupper är en viktig ytterligare hjälp i nödsituationer. Rådet anser det vara viktigt att de säkerhetsnätverk och det samarbete som bildas av myndigheter, kommuner och byar utvecklas i den förebyggande verksamheten, i krissituationer och i eftervården på landsbygden. I synnerhet i glesbygden bör invånarnas och samfundens frivilliga beredskap och upprätthållande av säkerheten utvecklas genom att det ordnas beredskaps- och säkerhetsutbildning.

Människors multilokalitet bör beaktas i utvecklingen av tjänsterna

Landsbygdspolitiska rådet anser det vara viktigt att social- och hälsovårdstjänsterna utvecklas platsbaserat och ur hela välfärdsområdets perspektiv (utifrån lokala förhållanden samt olika befolkningsgruppers och sammanslutningars behov). I synnerhet primärvårdstjänsterna ska vara tillgängliga som närtjänster. Rådet förutsätter att tillgången till akutvård, jourtjänster och tjänster för äldre tryggas i hela välfärdsområdet.

Landsbygdspolitiska rådet anser det vara viktigt att sådana sätt att producera tjänster som lämpar sig för landsbygdsområden påskyndas och testas för att en jämlik tillgång till tjänster ska förverkligas. Man bör djärvt söka lösningar genom att tillämpa platsbaserad utveckling. Rådet betonar att små företagare inom social- och hälsovårdssektorn bör ges möjlighet att delta i välfärdsområdets konkurrensutsättningar. Serviceutbudet ska samordnas så att det motsvarar människornas och regionernas behov, med beaktande av människörs ökade multilokalitet. Rådet anser att man vid ordnandet av social- och hälsovårdstjänster bör fästa uppmärksamhet vid möjligheterna för deltidsboende invånare att flexibelt använda de tjänster de behöver.

Mer information om specialfrågor i anslutning till multilokalitet och social- och hälsovårdstjänsterna finns på Institutet för hälsa och välfärd.

Läs mer om landsbygdspolitiska målsättningar för välfärdsområdet i HYMY-nätverkets ställningstagande.