Landsbygdspoliska rådet: Grundskolans dagliga skolresor bör begränsas till 1,5 timmar
Landsbygdspolitiska rådet, som tillsatts av statsrådet, efterlyser av nästa regering korrigeringar i grundskolepolitiken. Rådet föreslår att tillåtna längden för grundskolelevernas dagliga skolresor förkortas till en och en halv (1,5) timme. Rådet betonar att skolnätets täckning, resornas längd och trygghet samt barnkonsekvenser ska utredas innan mna kan förverkliga en eventuell förlängning av förskoleundervisningen till att omfatta två år. Rådet framför sex (6) politikrekommendationer för att korrigera den ohållbara situationen.
– Nuvarande dagliga maximala längd på 2,5 timmar är oskälig för 7-åringar. Landsbygdspolitiska rådet är bekymrat över de förslag som partierna lyft upp under riksdagsvalet att tidigarelägga förskoleundervisningen så att den omfattar 5-åringar, säger Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare Christell Åström på jord- och skogsbruksministeriet.
– Partierna och beslutsfattarna måste ta i beaktande och trygga rättigheterna för de barn som bor på landsbygden. Skolresorna har ideligen blivit längre i hela landet och på glesbygden är situationen redan nu orimlig, säger Åström.
Rådet förutsätter att nästa regering producerar oberoende fakta gällande skolnedläggningarnas verkliga effekter samt kostnader på kommun och nationell nivå. Skolnedläggningarna i de finländska kommunerna har riktats (över 93 procent) till landsbygdens skolor och effekterna på de barn och familjer som bor på landsbygden har inte följts upp.
– Beslutsfattarna måste få oberoende information om hurdana effekter som uppkommit i och med nedläggningarna samt hur de har påverkat landsbygdens barns välmående och byarnas livskraft samt verkliga kostnader och eventuella utlovade inbesparingar, betonar Åström.
Rådet efterlyser även åtgärder för att öka distansundervisning, byggnadernas mångsidiga användning, undervisning under skoltransport samt mobila klassrum. Genom att stöda Satellitskolan -modellen kunde man få mer nytta av digitaliseringen. Detta förutsätter modernisering av lagstiftning, exempelvis utifrån de samarbetserfarenheter som Eskolas skola i Kannus och Porloms skola i Lappträsk har.
Finansministeriet har som medlem i Landsbygdspolitiska rådet framfört anmärkningar gällande bland annat det att rekommendationerna förutsätter utvärdering av kostnader och andra effekter. FM betonar för egen del även statsandelssystemets princip om allmänna finansiering.
Läs Landsbygdspolitiska rådets ställningstagande nedan (pdf).
Tilläggsuppifter:
Christell Åström, generalsekreterare, Landsbygdspolitiska rådet, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn. 0295 16 2030, fornamn.efternamn@mmm.fi
Bild: @landsbygdsnätverket, Arjen turvaa kunnissa.